Projekt
Det finns ett stort behov av att ta fram nya modeller för arbete inom vattenförvaltningen. Ett sätt att driva utveckling framåt är att arbeta i olika projekt, som vi ofta genomför tillsammans med andra myndigheter eller organisationer. Här kan du läsa om projekt vi deltar i.
Regeringsuppdrag kring kompensationsåtgärder mot övergödning
Kompensationsåtgärder innebär att en aktör i stället för att rena sina egna utsläpp av exempelvis närsalter vidtar åtgärder mot en annan aktörs utsläpp. Genom denna flexibilitet har kompensationsåtgärder potential att öka kostnadseffektiviteten i arbetet mot övergödning. Rening kan ske där den är billigast. Samtidigt begränsas möjligheten att tillämpa kompensationsåtgärder i viss mån av vattendirektivets krav på god ekologisk status i samtliga svenska vattenförekomster. Kompensationsåtgärder får inte fördyra eller försvåra andra åtgärder som behöver genomföras för att minska nettobelastningen av närsalter i enlighet med detta krav.
Vattenmyndigheterna har undersökt juridiska och praktiska förutsättningar för kompensationsåtgärder. När uppdraget slutredovisas i september 2024 presenteras en analys av var behov av kompensationsåtgärder kan tänkas uppstå i VA-sektorn, och var det kan vara möjligt att vidta dem i jordbrukssektorn.
Regeringsuppdraget pågår under 2023-2024 och har fokus på utredning av förutsättningar för kompensationsåtgärder, utifrån förslagen i betänkandet Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10).
Länk till annan webbplats.
LIFE IP Rich Waters
Syftet med LIFE IP Rich Waters är att effektivisera arbetet för att genomföra åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Det ska också bidra till att EU:s vattendirektiv drivs igenom i hela Sverige.
Projektet ska:
- minska övergödning
- minska påverkan av miljögifter
- skapa fria vandringsvägar för fisk
- stötta och utveckla kommunal och regional vattenplanering
Det övergripande målet är att nå god vattenstatus i distriktets sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Projektet pågår 2017-2024.
LIFE IP Rich Waters
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Full koll på våra vatten
Full koll på våra vatten är ett samverkansprogram mellan Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning och vattenmyndigheterna. Programmet syftar till att förbättra övervakningen av miljöståndet i grund- och ytvatten för att kunna förvalta våra vatten på bästa sätt.
Tidigare projekt
Utredning om vattenfrågorna i plan- och bygglagen
Johanna Söderasp, vattenvårdsdirektör vid Bottenvikens vattendistrikt är särskild utredare för En enklare hantering av vattenfrågor vi planläggning och byggande.
Förslagen i utredningen syftar till att öka förutsägbarheten genom tydligare ansvarsfördelning och fler verktyg för kommunerna, vilket gynnar alla inblandade parter, inklusive kommuner, länsstyrelser, byggherrar, företag och organisationer. Utredningen har sett över vattenfrågorna inom plan- och bygglagen för att förenkla och effektivisera vattenhanteringsprocesserna. Uppdraget har inkluderat tre huvudområden: miljökvalitetsnormer för vatten, dagvattenhantering och dricksvattenförsörjning.
Ett tydligare ansvar och fler verktyg för kommunerna är receptet för att jobba långsiktigt med vattenfrågorna i plan- och byggprocesser, enligt den utredning om vattenfrågor vid planläggning och byggande som vattenvårdsdirektör Johanna Söderasp vid Länsstyrelsen Norrbotten varit ansvarig utredare för.
Utredningen, Betänkandet SOU 2023:72 ”En enklare hantering av vattenfrågor vid planläggning och byggande" överlämnades till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlsson den 21 november.
Utredningen har sett över vattenfrågorna inom plan- och bygglagen för att förenkla och effektivisera vattenhanteringsprocesserna. Uppdraget har inkluderat tre huvudområden: miljökvalitetsnormer för vatten, dagvattenhantering och dricksvattenförsörjning.
Det finns flera stora utmaningar med dagens reglering av vattenfrågorna i plan- och byggsammanhang och behovet av reform är påtagligt. Frågor om miljökvalitetsnormer för vatten, dricksvattenförsörjning och dagvattenhantering har inte tidigare blivit helt undersökta och har inte heller belysts från ett EU-rättsligt perspektiv med hänsyn till de senaste årens utveckling på området. säger Johanna Söderasp.
Otydliga regelverk skapar rättsosäkerhet
Utredningen påpekar att dagens otydliga regelverk skapar rättsosäkerhet och leder till varierande tillämpning i olika delar av landet. Samtidigt upplever kommunerna brist på verktyg för att proaktivt och långsiktigt hantera bland annat dagvattenfrågor och miljökvalitetsnormer för vatten i plan- och byggprocesser. Detta kan hämma viktig bebyggelseutveckling. Förslagen i utredningen syftar till att öka förutsägbarheten genom tydligare ansvarsfördelning och fler verktyg för kommunerna, vilket gynnar alla inblandade parter, inklusive kommuner, länsstyrelser, byggherrar, företag och organisationer.
Vi föreslår att den myndighet som ansvarar för planering får möjlighet att uppfylla vattendirektivets försämrings- och äventyrandeförbud, inte bara genom skyddsbestämmelser inom planområdet, utan även genom beslut eller avtal om skyddsåtgärder utanför området.
Fokus på juridiska aspekter
Särskilt fokus har lagts på juridiska aspekter för att presentera välgenomtänkta förslag till författningar, som kan klargöra förutsättningarna för planläggning och byggande. Målet är att dessa förslag ska ge tillräckligt stöd för en enklare tillämpning av regelverket. Utredningen föreslår också att hanteringen av vattenfrågor kan effektiviseras inom andra processer.
Vi har försökt ta ett övergripande perspektiv på frågorna där det bedömts nödvändigt och inte begränsat utredningen till enbart kommunalt plan- och byggsammanhang. Därför förväntar vi oss att de föreslagna åtgärderna som helhet kommer att förenkla hanteringen av vattenfrågor även inom andra processer, som till exempel tillståndsprocesser enligt miljöbalken, vattentjänstfrågor enligt lagen om allmänna vattentjänster och vattenförvaltningsfrågor enligt vattenförvaltningsförordningen.
Ökad tydlighet och förbättrade förutsättningar för planläggning och byggande
Utredningen anser att de föreslagna åtgärderna sammanlagt kommer att öka tydligheten och förbättra förutsättningarna för planläggning och byggande. Samtidigt förväntas kommunerna i högre grad kunna motverka eller förebygga försämring av vattenmiljön, minska risken för översvämningar och hantera vattenbrist. Utredningens förslag strävar också efter att främja hållbarhet och rättssäkerhet.
Hållbarhet i våra förslag innebär att de bör vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt genomförbara för att främja långsiktigt hållbar samhällsplanering. Rättssäkerhet innebär att förslagen bör följa både nationell och internationell lag, samtidigt undvika att vara mer omfattande än vad EU-rätten kräver. Våra förslag tar även hänsyn till kommunalt självbestämmande och byggrätten enligt detaljplaner, vilket har varit centrala principer i utredningsarbetet, avslutar Johanna Söderasp.
GRIP on LIFE IP
Vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt deltar i Grip on Life IP. Målet är att förbättra miljön och förutsättningarna för djur och växter som lever i vattendrag och våtmarker i skogslandskapet. Det handlar om att återställa och säkra framtiden för bäckar, älvar, sjösystem och våtmarker över hela landet. 27 parter deltar i projektet, däribland länsstyrelser, skogsägarföreningar, Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt, Våtmarksfonden och Vindelälvens fiskeråd. Projektet pågick 2018-2023.
Grip on Life IP Länk till annan webbplats.
Två länder - én elv
Projektet handlar om en älv, Klarälven-Trysilelva-Femundselva, som rinner genom två länder. Det ska skapa förutsättningar för en långsiktig återuppbyggnad av det vilda och långvandrande laxbeståndet. Vattenmyndigheten i Västerhavet bidrar med kompetens för att utföra samhällsekonomiska konsekvensanalyser av de förslag som tas fram i projektet.
Projektet pågick 2017-2021.
Två länder - én elv Länk till annan webbplats.
Water Co-Governance
I EU:s vattendirektiv framgår det tydligt att samarbete på lokal nivå är nödvändigt för att nå bra vattenkvalitet. I projektet Water Co-Governance undersöks hur det lokala arbetet hos tre vattenråd längs västkusten kan bli ännu bättre. Projektet har bland annat mynnat ut i en verktygslåda för bättre samverkan kring vattenfrågor. Projektet pågick 2014-2021
Water Co-Governance Länk till annan webbplats.
Waterdrive
Målet med projektet är att minska näringsläckaget till Östersjön med minst 30 procent. Målet ska nås genom att öka takten med att utföra åtgärder mot övergödning på lokal nivå i östersjöregionen. Detta ska göras genom utökad samverkan med partners på olika nivåer inom vattenförvaltningen i alla länder runt Östersjön, inklusive Ryssland. Vattenmyndigheten Södra Östersjön är en utav flera svenska partners och bidrar med dataunderlag och erfarenheter gällande samverkan. Projektet pågick 2019-2021.
Pilotprojekt Ljungan
Ljungan är en utbyggd norrlandsälv och det har genomförts ett pilotprojekt för att titta närmare på frågor som rör den nationella planen för vattenkraft. Projektet är ett gemensamt arbete i Bottenhavets vattendistrikt där vattenkraftens miljöfond är projektägare och övriga deltagare är vattenregleringsföretagen, kraftbolag samt länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland. Omprövningen utgår från avrinningsområden och kommer att genomföras under en tjugoårsperiod. Syftet är att vattenkraften ska få moderna miljövillkor.
LEVA - Lokalt engagemang för vatten
Vattenmyndigheterna genomför tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna, Jordbruksverket och Lantbrukarnas riksförbund LRF, regeringsuppdragen ”Pilotområden mot övergödning” och ”Förstärkt lokalt åtgärdsarbete mot övergödning”. Under åren 2018-2020 får 20 pilotområden i Sverige närmare 37 miljoner i bidrag för att utveckla nya arbetsformer för vattenvården.
LEVA - Lokalt engagemang för vatten Länk till annan webbplats.
KustHyMo
Arbetet handlade om att beskriva hur fysiska förändringar i vattnet har påverkat livsmiljön för organismer i eller i närheten av, landets kustvatten. HyMo står för hydromorfologi. Projektet pågick 2016-2019.
Slutrapport för projektet KustHYMO
Kulturmiljö och vattenförvaltning
Målet med projektet var att få bättre kunskap om kulturhistoriska värden vid vattendrag. Vi sammanställde kunskap, inventerade och dokumenterade. Länsstyrelserna som deltog jobbade också med att utveckla sina tvärsektoriella arbetssätt. Syftet var att effektivisera och kvalitetssäkra åtgärdsarbetet vid vattendragen ur ett kulturmiljö- och vattenförvaltningsperspektiv.
Projektet pågick 2010-2016.
Tillsammans tog länsstyrelserna fram mycket ny kunskap om kulturmiljöer vid vattendragen.
Vid båda projektens slutkonferens 2016 diskuterades även viktiga frågor för framtiden.
Dokumentation av slutkonferens Länk till annan webbplats.
Kontakta respektive länsstyrelse för att få tillgång till rapporter och kartbilagor.
Projekten har finansierats av länsstyrelserna, Riksantikvarieämbetet, Havs- och vattenmyndigheten och vattenmyndigheterna i Södra Östersjöns vattendistrikt och Västerhavets vattendistrikt.
Projektet bestod av tre delar
- Förstudie
- Kunskapsöversikter per huvudavrinningsområde/kustområde
I kunskapsöversikterna sammanställde länsstyrelserna befintlig kunskap om vattenkvalitet, naturvärden och kulturmiljövärden i text och kartor och gav förslag på vilken ny kunskap om kulturmiljöer som behövdes. - Strategisk kunskapsuppbyggnad
Framtagande av ny kunskap om kulturmiljöer som berörs av vattenförvaltningens åtgärder. Fältinventeringar, arkivstudier, dokumentation och värdering av kulturmiljöer vid vattendrag.